KONSTANS.se

Hushagens Fastighets AB har renoverat restaurangen i Teknikdalen som drivs av Dala Catering AB. Ny färgsättning, nya möbler och serveringsdiskar har lyft hela miljön. I samband med detta beställde man även lite matbilder, tre ur vår befintliga kollektion och två helt nytagna. Det är roligt med matfoto, hoppas fler restauranger följer efter.

Vi tackar för förtroendet och önskar personalen lycka till och gästerna smaklig måltid!

Så var semestern slut och man börjar hitta tillbaka till normala dygnsrytmer igen. Fast den här sommaren har det varit ganska mycket på fotofronten: Ett event, företagsporträtt, familjeporträtt, produktbilder, annonsbilder och ett bröllop. Bröllop är ganska stora åtaganden, en hel dag plåtning där inget får gå fel, ett oräkneligt antal timmar för urval och redigering, och slutligen förpackning i en snygg leverans. Men stämningen och alla härliga människor man träffar gör att det är värt besväret. Just den här gången råkade fotoföretaget Scandinavian Photo utlysa en tävling som stängde precis när jag hade bilderna klara. Jag chansade med att skicka in en av bilderna och minsann: en andraplats. Jättekul med tanke på att det finns så många fantastiska bröllopsfotografer. Kanske var det inte så många som deltog, vad vet man...

Mer om tävlingen på Scandinavian Photos blogg.
Bilden på Therese är i alla fall tagen i befintligt ljus från ett gammalt fönster, upplättat med en reflexskärm. Fina omgivningar och fin modell -då måste man bara lyckas...

Nu är nästan allt levererat av sommarens små extrajobb. Då kan man kosta på sig att jobba med bilder bara för nöjes skull. Har 20 Gigabyte material från en modell- och porträttkurs ute i naturen som pågick hela helgen. Massor av nya lärdomar och erfarenheter. Men dom bilderna får ni se senare!

Svartvita salongen i Ludvika är en fototävling för fotografer i Dalarna, som i år arrangerades för tionde året. Det lustiga (eller frustrerande) med fototävlingar är att samma bild kan placera sig väldigt olika i olika tävlingar beroende på hur juryn är sammansatt. Nåväl, tycke och smak är alltid subjektiva saker. Det fanns flera bilder som i mitt tycke var fantastiska men ändå inte vann gehör hos juryn.

För egen del var ändÃ¥ resultatet helt ok: Av ca 160 bilder blev drygt 60 uttagna till visning. Samtliga mina fyra var med och tre av dessa blev belönade med diplom. Man kan fÃ¥ plakett ocksÃ¥. Det är finare, men nÃ¥gon sÃ¥dan blev det alltsÃ¥ inte den här gÃ¥ngen. Passade pÃ¥ att plÃ¥ta under prisceremonin med D700:an inställd pÃ¥ ISO3200. Man blir helt fascinerad att det faktiskt gÃ¥r att fÃ¥ bilder i halvdunkel med sÃ¥ bra resultat.

Nästa vecka skall det plåtas företagsporträtt både tisdag och torsdag. Sedan är det dags att börja peppa inför Peace & Love-festivalen!

Så var vi inne i maj. Har jorden börjat snurra fortare eller är det bara jag som tycker det? En massa roliga saker händer: roliga möten och spännande uppdrag. Det ser inte ut som att vi ska vara sysslolösa den närmaste tiden heller. Behövde en trycksak lite snabbt och provade att göra den hos optimalprint.se. Efter 38 timmar ringde budet på dörren med ett paket. Det var riktigt snabbt! De nya digitala labben och tryckerierna är verkligen fantastiska. Framkallningar hos crimson.se brukar ofta komma efter ett dygn. Annars har det varit både konsertfoto, familjeporträtt och reklam sista veckorna.

Det har också varit en del experimenterande med Nikons fullformatskamera D700. Den har samma antal megapixel som D300, men på en dubbelt så stor sensor. Varje pixel blir större och träffas av mer ljus, (hmmm... lite förenklat beskrivet kanske...) vilket gör att man ta bilder utan blixt när det är riktigt mörkt. Eller rättare sagt: man kan använda högre ISO-inställning utan att få en massa brus i bilderna. Sedan händer det en del andra saker också. Som att alla objektiv plötsligt får den brännvidd de är märkta med. En 50 mm glugg är inte längre 75. Testade under valborg (osten är plåtad vid ISO 1250) och första maj. Har även provat att köra lite på ISO3200 och det gick faktiskt det med. Vi hade förresten både en partiledare och en idoljury i Falun idag. Hittills kan jag säga att brus, färger, ja allt är bättre med D700. Lite som att komma hem till gamla tidens analoga kameror.

Det var ju en intressant känsla. Kanske Volvos nästa V70 kommer att kännas mer som en Amazon? Och att folk kommer att älska det?

Lite tunnt med uppdateringar efter jul, men det har varit en hektisk början på det nya året. Nu drar det dessutom ihop sig till den stora galan Dalarna Business Award. Där ska mingel och pristagare plåtas under cirka 12 timmar. Ett maratonjobb, alltså... Men roligt!

I väntan på bilder därifrån bjuder jag på några av senaste tidens plåtningar av barn. Kan det finnas något svårare än att få små barn att se glada ut när det är så tråkigt att sitta still? Och kan det finns något roligare för fotografen när man lyckas?

När det nu Ã¤r dags att avsluta 2010, ser vi tillbaka pÃ¥ ett mycket intensivt men roligt Ã¥r. Det har helt enkelt varit mer av allt! SÃ¥ skönt med lite ledighet över helgerna.

Så här i juletid kan man även fundera lite på de stora skillnaderna i världen. Vi har därför skänkt lite pengar (motsvarande ett par konsulttimmar) till Rädda Barnen, och därmed bidragit till en lärares lön i Bangladesh i hela åtta månader (!). Ibland behövs det inte så mycket för att göra skillnad.

Så till gamla och nya kunder, bloggläsare och vänner: God Jul & Gott Nytt År!

Det har varit dåligt med uppdateringar på ett tag. Sista dagarna har jag varit i Vitryssland, närmare bestämt i dess huvudstad Minsk. Tyvärr var det inte så mycket tid för fotografering, och dessutom -20 grader kallt. Mycket fascinerande stad, dock. Full av kontraster mellan modernt västinfluerat och gamla öststatstratitioner. Får jag chansen, så åker jag gärna tillbaka.

Vid utresan fÃ¥r man ett boarding card som ser ut sÃ¥ här. En helt underbar bildsymbolik, om man skulle vilja tolka bilden. En svartvit, skarptecknad man i hÃ¥rd belysning i förgrunden blickar ut mot friheten. Utanför är världen i färg, en strimma sol lyser ner mot en man i frihet som är pÃ¥ väg att flyga bort. Helt underbart övertydligt, helt i gammalt öststatsmanér... SÃ¥ ser i alla fall jag pÃ¥ bilden -kom gärna med andra tolkningar om ni vill! Bilden är tagen en knapp minut innan pÃ¥stigning. Tyvärr fÃ¥r man bara behÃ¥lla den lilla delen av boardingkortet. Resten stannar hos en uniformerad vitrysk flygplatstjänsteman. Är dom militärer allihop, eller är det bara en tradition frÃ¥n den gamla sovjettiden?

Just nu är det fullt upp på alla fronter, så det blir lite mindre tid för bloggande. Mycket resor är det under hösten, vilket alltid är trevligt. Dock är det minimalt bagage som gäller, så systemkameran har fått stanna hemma. En trogen följeslagare är därför den lilla Panasonic LX3 som är en riktigt trevlig kompaktkamera. Det står Leica på den, men det är nog lite skryt i överkant. Snarare så att optiken tillverkas på licens av Panasonic. Det finns en exakt likadan kamera som Leica säljer under eget namn. Eller fanns, för nu finns efterföljaren LX5 redan ute. Det går fort i kameravärlden.

Har försökt hitta ett tema för bilderna under dessa resor. Det är bra med tema, det underlättar om man vill göra utställningar eller tävla med kollektioner. Temat är väggar. Varför? -Tja något ska man väl hitta på? Så nu finns det väggar i samlingen från Sverige, Italien, Lettland och Polen. Förhoppningsvis snart även Vitryssland.

Det var allt för idag, see you!

Ett paket trillade ner i brevlådan idag. Direkt från USA med fotografen och författaren Scott Kelby som avsändare. En bok på 380 sidor med hemligheterna hur man får ut det lilla extra från Photoshop CS5. Det var min lilla tävlingsvinst från World Wide Photowalk i somras. Har ni läst hans böcker? Väldigt lättfattliga och t om med lite humor. Finns för alla nivåer -från nybörjare till proffs. Klart läsvärda.

Annars har det varit dåligt med uppdateringar ett tag. Tiden vill inte riktigt räcka till. Har haft flera porträttjobb och dessutom tillbringat nästan en vecka i Italien. Kom väl hem med ca 700 bilder, varav runt 150 numera finns i ett bildspel. Bildspel är kul -prova det! Särskilt musiken ger en extra dimension till bilderna. (I det här fallet Eros Ramazotti)

Vad mer att förtälja? Jo, jag har i ett hastigt infall sålt mitt Nikon 50 1,8D. Ett av de skarpaste objektiv man kan få i budgetklassen. Delade känslor -det kanske var förhastat? Nåja, nu blev det plats för nåt annat i kameraryggsäcken istället...

Nu får man väl säga att det mesta av sommaren har passerat? En av de bättre på många år, vill jag påstå. Känns som om de flesta är tillbaka i normala hjulspår, pigga och utvilade efter semestrarna. Så även jag! Nu är det full fart igen. Möten bokas och uppdragen ramlar in. Se våra fasta tillfällen för foto i Teknikdalen, Borlänge eller boka helt andra tider och platser efter önskemål!

Jag fÃ¥r frÃ¥gan varför bloggen bara handlar om foto, när större delen av verksamheten i Konstans handlar om affärsutveckling? Svaret är förstÃ¥s sekretess. När vi arbetar med kunders affärsidéer, strategier och utveckling sÃ¥ sker det under strikt sekretess. Även en del av fotouppdragen är sÃ¥dana att resultaten inte kan visas hur offentligt som helst. Visst skulle man kunna avidentifiera och generalisera en del. Den som hellre skulle se sÃ¥dana inlägg fÃ¥r väl helt enkelt skicka en kommentar!

Ha det bra och se fram mot en lång härlig höst!

...eller flera stycken faktiskt. Lyckligtvis av det mer positiva slaget. Då och då händer det att någon säger; Åh, den där bilden skulle jag ju vilja ha på väggen hemma. Det är sådana kommentarer man blir glad av. Jag lovar: fotografer har större bekräftelsebehov än småbarn...

Nu tog jag i alla fall fram en serie bilder på temat mat i storleken 30x40cm och en riktigt stor plansch på 70x100 cm från helgens event Scott Kelby worldwide photowalk. Det är lite häftigt att göra så stora bilder. Dom kommer fram på ett helt annat sätt.

Imorgon försvinner i alla fall Taste Gallery #1 och #2 till nya ägare, inramade och klara.

Senare än förväntat (men tidigare än befarat) har jag nu fått min HTC Desire. Det tog ju bara två månader från beställning. Ända sedan introduktionen i våras tycks HTC haft problem att möta efterfrågan. Nå, slutet av juli är ju i alla fall mycket bättre än september... På något sätt lyckades Dialect i Borlänge pressa fram en lur, trots att de är slut i hela övriga Sverige -Tack för det!

Nu ska jag alltså kunna skrota gamla telefonen och elektroniska kalendern HP iPaq som varit med sedan 2005. Det blir en viss omställning, kan jag säga. Ni får ha överseende med om jag inte klarar övergången helt smärtfritt, missar samtal, stavar fel i SMS och så där... Mobilnumret är i alla fall det gamla vanliga.

Första intrycket är helt klart positivt. Internet, e-post, Facebook; -allt finns där.

D=Desire!

Platon var en grekisk filosof som föddes Ã¥r 427 fkr. Han menade att det ideala tillstÃ¥ndet fanns i idévärlden, och att det vi upplever i sinnevärlden bara är en ofullkomlig avbild.

Varje fotograf har sin ideala föreställning om Bilden. Den man drömmer om att fånga, men bara kommer i närheten av. Varje fotograf har även sin föreställning om den ideala kameraväskan, som innehåller all den utrustning man suktar efter.

Ja, fotografi handlar en del om utrustning. Om kamerahus, objektiv och en mängd prylar däromkring. Samtidigt finns det fotografer som åstadkommer underverk med ganska enkla medel. Det är det som är det fantastiska; estetiken som inte kan köpas. Som man har eller inte har. Som höjer en bra fotograf över massan.

Men det finns likväl vissa sanningar som man inte kommer ifrÃ¥n. En är: Kvalitet kostar. När det gäller optik sÃ¥ ska man aldrig lÃ¥ta snÃ¥lheten bedra visheten. Idag levererade Faluns enda riktiga fotohandlare, Foto A-bild ett objektiv direkt frÃ¥n idévärlden till lilla Konstans AB i den vanliga sinnevärlden. Nikon AF-S 24-70mm f/2.8 G ED är en av de skarpaste normalzoomar som finns. Och den största. PÃ¥ bilden syns pjäsen monterad pÃ¥ en Nikon D3, som i sig är riktigt bamsig. (Den ingÃ¥r för övrigt i min idé om den ideala utrustningen...) Nästan ett kilo väger objektivet, och bara motljusskyddet som inte syns pÃ¥ bilden är längre än mÃ¥nga normalobjektiv... Definitivt längre än min AF 50 1,8D. Som i och för sig är löjligt skarpt för att vara en av de billigaste gluggar som finns. Ok, det finns undantag som bekräftar regeln...

Jag har bara hunnit prova lite grann, men visst: det blir skarpt. Riktigt skarpt. Och pÃ¥ köpet kommer man att fÃ¥ ordentliga biceps. Det absolut enda man kunnat önska är bildstabilisering. (VR pÃ¥ NikonsprÃ¥k). Men dÃ¥ hade troligen prislappen gjort att den stannat i idévärlden ett tag till... Jag Ã¥terkommer med mera tester i studiomiljö.

Nu blir det utförsäljning av lite annat som inte fÃ¥r plats i väskan längre. För övrigt börjar själva väskan i sig bli trÃ¥ng... It´s a never ending story.

Så vad innehåller er ideala väska?

Fick ett mail häromveckan från en av mina favoritleverantörer av fotoutrustning, Cyberphoto.

För tvÃ¥ och ett halvt Ã¥r sedan började jag studioplÃ¥tandet med en mycket enkel uppsättning studioblixtar frÃ¥n tyska fabrikatet Dörr. Trots sin enkelhet har dom fungerat bra hela tiden. För seriösare jobb är dom sedan länge ersatta av bättre saker, men dom har en stor fördel: Man kan driva dom direkt frÃ¥n ett litet motorcykelbatteri. Hela uppsättningen blir extremt portabel och därför har dom fÃ¥tt följa med ut pÃ¥ plÃ¥tningar där det inte finns elström.

Så vad är problemet? Jo, i brevet kan man läsa att den här modellen kan börja ryka, droppa vätska (!) och t om börja brinna. Känns ju inte helt säkert att ställa nån stackars människa framför dem då... Kan nämnas att senast jag använde den batteridrivna uppsättningen var i ett stall, med en massa torrt hö. Så nu byter Cyberphoto ut alla blixtar dom någonsin sålt av de här modellerna mot helt nya. Gratis och fraktfritt. Det är vad jag kallar en seriös leverantör.

Den som handlar från Cyberphoto får dessutom alltid en liten chokladkaka instoppad i kartongen...

Dom har alltså fattat det enkla tricket med att få nöjda kunder: Underpromise -overdeliver.

Tänk om fler arbetade på det sättet!

Alla dessa duktiga företagare som finns överallt, men som allt för fÃ¥ känner till. I onsdags träffade jag en av dem; Heidi Winnberg i Falun. Heidi är möbelsnickare och tillverkar möbler för hand enligt egna eller andras idéer. Här skulle jag ha velat länka till en hemsida med exempel pÃ¥ allt hon kan göra, men tyvärr gÃ¥r det inte. Det finns ännu ingen hemsida, men det ska det snart bli ändring pÃ¥. Jag hade glädjen att fÃ¥ plÃ¥ta tvÃ¥ av Heidis skapelser; ett soffbord och en byrÃ¥.

Det här är långt från massproducerade platta paket. Prislappen är naturligtvis därefter, men det här är möbler man ärver i generationer. Inte kastar bort när trenderna förändras, eller när man flyttar. Det här är möbler som har en historia och en själ redan när man köper dom, och som man inte gör sig av med i första taget. Så räknat till hela livslängden är dom förmodligen billigare än IKEA.

Rent fotografiskt var inte ljussättningen den mest komplicerade. Det gäller att vara uppmärksam på att byråns kanter förblir raka och inte tunnelformiga på grund av objektivens distorsion. Belysningen i byrån krävde lång slutartid och stativ för att komma till sin rätt och inte försvinna i ett alltför starkt studioljus.

Dag två handlade om asiatisk mat med nudlar, tigerräkor mm. Helst vill man ju bara äta när alla råvaror dukas upp. Men nu gällde det den estetiska delen. Vi fick se alla variationer med räkor som låg, stod, hängde (ja, faktiskt tre räkor som hängde vid en bardisk...) tillsammans med både ätbara och mera estetiska tillbehör.

Här är en del av mitt bidrag. Kan man äta cashewnötter med pinnar? Kanske inget jag skulle bli mätt på, men ändå...

Bara att inse att man har en hel del att lära i köket. Kan det vara så att övning ger färdighet även här? Lång väg att vandra i så fall...

Sökes: en kreativ kock som kan stå för matlagningen

Finnes: en matglad fotograf utan hellre äter än lagar

Tillbringar hela helgen pÃ¥ fotografiska akademin i Stockholm, som är en del av det nyöppnade Fotografiska Muséet. Väl värt ett besök för den som är intresserad. Fina utställningar och alltför lätt att göra av med pengar i butiken som innehÃ¥ller alla typer av fotoböcker man kan tänka sig. Här arrangeras alltsÃ¥ även seminarier och kurser med olika tema. Just nu är det matfotografering som gäller med den rutinerade matfotografen Matilda Lindeblad som lärare. Verkligt utvecklande och inspirerande! Dagens tema har varit ostron. Vi fortsätter i morgon med asiatisk mat. Känns som om man kommer att Ã¥ka härifrÃ¥n med massor av idéer och kameran full av bilder att ta hand om!

Det kom ett vykort häromdagen, med texten "Hej Jörgen, känner du igen bilden?"

Bilden känner jag mycket väl igen. Jag har kallat den Two of a kind och haft den med på Riksfotoutställningen i Göteborg 2009, och nu senast i fiket på Falu Stadsbibliotek.

Bilden togs på 90-talet i Eskilstuna djurpark. Jag har alltid gillat känslan av samförstånd mellan pojken i den randiga tröjan och tigern. Nu satt den alltså uppe i biblioteket och en besökare blev så inspirerad att hon ritade av den. Det var ju roligt att man kan påverka någon med sina bilder. Besökaren ville även sprida bilden till andra, så hon skänkte den till organisationen Individuell Människohjälp som nu säljer den som vykort. Jag har aldrig hört talas om organisationen men det tycks handla om hjälp och bistånd till utsatta människor.

-Är det ok för dig? står det på kortet.

Ja, vad säger man? Kortet är redan tryckt, och bilden har copyright med en annan upphovsman. Ingen idé att brÃ¥ka om det. Förhoppningsvis gÃ¥r behÃ¥llningen till goda ändamÃ¥l. Men visst hade man kunnat frÃ¥ga först? Och fÃ¥tt tillstÃ¥nd att använda originalbilden och sluppit besväret att rita av den...

Det finns egentligen hur många nätverk och grupperingar som helst för den som är intresserad av att träffa sina kollegor, leverantörer eller kunder. Här är två som vi har valt att ansluta Konstans Kommunikation till:

Näringslivet FalunBorlänge

Marknadsföreningen i Dalarna

Förutom träffar med roliga människor, så ser vi redan samarbeten och förfrågningar om uppdrag. Sånt är kul -full fart framåt!

Vilken fin valborgshelg. Av tradition hade vi huset fullt av folk i alla generationer som fick äta och dricka in våren... Sedan var det bara att ta det lugnt och göra det man ville utan förpliktelser hela helgen. Äntligen hade jag tid att börja plocka lite med layoutprogrammet InDesign. Det är inget man lär sig på en dag, om man säger så... Men nu är vi igång i alla fall. Sedan kom äntligen den nya studioblixten D-Lite 4it från Elinchrom. Den har jag väntat på nu i nästan tre månader! Mycket nöjd efter första testerna, på fredag ska den få följa med ut på jobb och visa vad den går för. Dessutom fick jag en ny softbox från Kaffebrus. Det speciella med den är att man fäller upp den precis som ett paraply, trots att den är fyrkantig. Verkar riktigt smidigt att ta med sig ut i fält. Återkommer med skarpa tester!

Visst ja, ett litet uppdrag under lördagskvällen var mingelfotografering pÃ¥ en födelsedagsfest med 80-talstema. -Tänk att det finns sÃ¥ mycket grejor kvar i garderoberna frÃ¥n den tiden! SÃ¥g vi verkligen ut sÃ¥där? Man brukar säga att det var bättre förr. Fan tro´t, men vi som var med var i alla fall betydligt yngre...

I veckan höll äventyrerskan Renata Chlumska ett föredrag i Teknikdalen. Eftersom jag ändÃ¥ hade kameran med mig för en halvdag med studioporträtt, sÃ¥ smet jag in och tog nÃ¥gra bilder. Ville utnyttja det befintliga ljuset i stora hörsalen utan blixt. Det är skönt att känna att ISO1000 inte är nÃ¥gra problem att använda. Det gamla hederliga Nikon 50/ 1,8D var ett givet val bland objektiven, och dessutom nya favoriten Tokina 11-16 2,8. Det är sÃ¥ kul med vidvinkel ibland. Det lilla jag hörde av föredraget var verkligen spännande, det finns verkligen dom som lever annorlunda liv...

I ett hus pÃ¥ Folketshusvägen i Vansbro finns en fantastisk butik. När man kommer in genom dörren hos L-Foto möts man av vad som känns som en koncentration av allt som överhuvudtaget har tillverkats i kameraväg de senaste 50 Ã¥ren. I källaren träffar jag Leif. Han jobbar med reparationer av gamla kameror och har järnkoll pÃ¥ varenda skruv. Han tog en titt pÃ¥ min gamla Nikon 80-200 2,8 som blivit lite trött med sina oljiga bländarlameller. Se även inlägget pÃ¥ den gamla bloggen. Ett mycket vanligt problem med Nikons objektiv och det tog Leif en halvtimme att fixa. Hur mÃ¥nga som han kan det finnas i Sverige? Jag säger bara: är ni det minsta intresserad av gamla kameror -gör ett besök hos L-Foto. SÃ¥dana entusiaster mÃ¥ste stödjas!

Och nu är sidan publicerad på riktigt. Lite bök och stök med att styra om domännamnet, men efter någon timme hade allt lagt sig tillrätta. Det som kommer att ta lite tid är bildgalleriet, som måste göras om från grunden. Under tiden får väl den som är intresserad gå in på Fotosidan eller Mostphoto (se länkarna till höger). Måste säga att det här bloggverktyget verkar lite knöligare än på blogspot, men vi ska nog komma tillrätta med en bra lösning där också.

Nu har vi flyttat hela den gamla hemsidan. Den ligger inte skarpt publicerad ännu, det här är bara en betaversion. Eftersom det gamla publiceringsverktyget inte gick att uppdatera, och en helt ny version kostar 5000:- sÃ¥ var det läge att hitta ett nytt upplägg. MÃ¥let var att fÃ¥ en renare och mer lättnavigerad sida. PÃ¥ rekommendation provade vi hemsida24.se och sÃ¥ här blev resultatet efter ett par timmars jobb. Det känns riktigt flexibelt och bra, men hur tycker ni det ser ut?